Märkning vid transporter av Farligt Gods
Farligt Gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods om de inte hanteras rätt under en transport.
Begreppet transport innefattar
Förflyttning av godset med ett transportmedel samt lastning och lossning, förvaring och annan hantering som utgör ett led i förflyttningen.
Regelverken är internationella och regleras beroende på hur transporten ska utföras.
ADR / ADR-S Transport av Farligt Gods på väg
Tilläggsbokstaven ”-S” efter ADR betecknar att föreskrifterna innehåller den svenska versionen av bilagorna A och B till den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR), kompletterade med bestämmelser som endast gäller för nationella transporter i Sverige.
ADR ska tillämpas vid transporter mellan stater som är fördragsparter till överenskommelsen samt mellan och inom EU-medlemsstaterna.
Mer information om regelverket ADR / ADR-S för transport av farligt gods på väg finns på MSB. -Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: www.msb.se/farligtgods.
RID / RID-S Transport av Farligt Gods på Järnväg
Föreskrifterna i RID-S innehåller bestämmelser och förutsättningar som ska vara uppfyllda vid nationell och internationell transport av farligt gods på järnväg.
RID-S är i dagligt tal benämningen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg.
Bokstaven ”S” efter RID betecknar att föreskrifterna innehåller den svenska versionen av reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), bihang C till COTIF (Fördraget om internationell järnvägstrafik), kompletterad med bestämmelser som endast gäller för nationella transporter i Sverige.
RID ska tillämpas vid transporter mellan stater som är fördragsparter till COTIF samt mellan och inom EU-medlemsstaterna.
Mer information om regelverket RID / RID-S för transport av farligt gods på järnväg finns på MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: www.msb.se/farligtgods.
IMDG Transport av Farligt Gods till Sjöss
IMDG-koden (International Maritime Dangerous Goods Code) är IMO:s (International Maritime Organization) internationella regelverk för transport av förpackat farligt gods till sjöss.
IMDG-koden innefattar bland annat information om hur klassificering, förpackning, märkning, etikettering, dokumentation, stuvning och separation för sjötransport av förpackat farligt gods ska utföras.
Mer information om regelverket IMDG för transport av farligt gods till sjöss finns på Transportstyrelsens websida, www.transportstyrelsen.se/sv/sjofart
DGR Transport av Farligt Gods i Luften
För luftfartens del återfinns den rättsliga regleringen av farligt gods i ICAO Technical Instructions (ICAO-TI) som den Internationella Civila Luftfartsorganisationen (ICAO) publicerar. Därutöver har flygbolagen inom den internationella luftfartsorganisationen (IATA) utarbetat regler som är baserade på ICAO-TI och kompletterade med bolagens tilläggsregler. Dessa regler har benämningen Dangerous Goods Regulations (DGR).
Transportstyrelsen är behörig myndighet för lufttransporter av farligt gods och företräder Sverige i arbetet med att utveckla ICAO-TI.
Mer information om lufttransporter av farligt gods finns på Transportstyrelsens websida, www.transportstyrelsen.se/sv/luftfart
Klassificering av Farligt Gods
Klassificeringssystemet är centralt i sammanhanget och ligger till grund för på vilket sätt en kemikalie kan transporteras. Farligt Gods definieras i lagen och förordningen om transport av Farligt Gods, som kemikalier tillhörande någon av de nio klasserna (riskkategorier) enligt FN:s system.
Klasserna är:
| Bild | Klass | Ämne | Exempel på produkt |
|---|---|---|---|
 |
1 | Explosiva ämnen och föremål | Fyrverkerier, ammunition |
 |
2 | Gaser | Syrgas, koldioxid |
 |
3 | Brandfarliga vätskor | Bensin, etanol |
 |
4.1 | Brandfarliga fasta ämnen | Tändstickor, metallpulver |
 |
4.2 | Självantändande ämnen | Kol, fiskmjöl |
 |
4.3 | Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten | Kalium, magnesiumpulver |
 |
5.1 | Oxiderande ämnen | Ammoniumnitrat, kalciumhypoklorit |
 |
5.2 | Organiska peroxider | Dibenzoylperoxid, peroxiättiksyra |
 |
6.1 | Giftiga ämnen | Kvicksilverföreningar, cyanider |
 |
6.2 | Smittförande ämnen | Bakterier, levande virus, laboratorieprover |
 |
7 | Radioaktiva ämnen | Uranhexafluorid, torium |
 |
8 | Frätande ämnen | Batterier, ättiksyra |
 |
9 | Övriga farliga ämnen och föremål | Miljöfarliga ämnen, asbest |
 |
Vatten- förorenande ämnen |
En produkt som har vattenförorenande egenskaper (Marine Pollutants) ska vara klassificerad i en av ovanstående klasser, men ska dessutom hanteras och ”klassificeras” som vattenförorenande när det transporteras till sjöss. Har produkten inga andra farliga egenskaper än att den är vattenförorenande klassificeras den som klass 9 | |